Månad: december 2011

Summering

Så är det dags att lägga ännu ett år till handlingarna. Jag hänger knappt med längre, men som tur är finns ju Facebook timeline och även om jag producerat färre blogginlägg än vanligt så ger även de en hint om vad jag hållit på med under året.

Sen så finns ju det viktigaste förhoppningsvis kvar i huvudet. Så here goes, min årslista för 2011:

ÅRETS HAPPENING
Fredrick och Elins bröllop. Det är inte varje dag man gifter bort sin lillebrorsa. Flera dagars pissregn blev till solsken och det finaste paret i mannaminne sa ja till varann på sin favoritplats. Jag tjöt hundra gånger den där kvällen.

ÅRETS PROJEKT
Ingen tvekan. Det är såklart the house. Renoveringsfesten som fortfarande inte är över på länge. Vi har rivit, byggt, slipat, borrat, sågat, målat, tapetserat, sågat ner träd och grejat. Och det är på god väg. Efter påsk ska vi ha en våning till om allt går som det ska. Svårast just nu är att bestämma färg på fasaden och takpannor.

ÅRETS LÅT
Jag tror inte att jag har någon årets låt i år. Men ett par album har jag nästan lyssnat sönder. Det är Jonathan Johanssons Klagomuren och Veronica Maggios Satan i gatan. Sen finns det ju en massa grymma låtar som jag älskat. Jag blev tokglad när Linnea Henriksson släppte singeln Väldigt kär/Obegripligt ensam. Och oj vad jag har dansat och sjungit högt till Vart jag mig i världen vänder med Den svenska björnstammen. Och jag älskar When buildings sleep och Islands and shores med Deportees. Och så nästan allt med Serenades förstås. Blir helt prillig av att Markus ska släppa nytt nästa år.

ÅRETS RESA
Det har ju inte varit ett år som gått i resandets tecken direkt, men Mallis och Gran Canaria var härligt. Toppar listan gör nog den härliga Pekingupplevelsen och så förstås min och Lars weekend i Amsterdam. Tack för den Nike!

ÅRETS HURRA
Jag har inte sprungit som jag hade planerat det här året. Mycket sjukdom och slöhet och motivationsproblem. Men när jag gick i mål efter 16 kilometer i Dam tot Dam loop i Amsterdam var jag så otroligt lycklig! Det var så förbannat kul och jag är enormt stolt över mig själv.

ÅRETS PERSON
Ingen tvekan det här året kan jag säga. Det är Lars. En envis, outtröttlig kämpe som visat sig vara en jäkel på att renovera. Jag vet inte var de här talangerna kommer ifrån, men det är som att det sitter i ryggmärgen och han styr upp ventilering, gipsning av tak, lister, snickerier och köksmontering som om han aldrig gjort annat. Jag är kär, imponerad, tacksam och glad – för min ryggmärg huserar en massa bra kunskap, men inte sån som har med renovering att göra. Antalet storbråk under renoveringen har varit förvånansvärt få och det där med att renovera sig till skilsmässa som en del varnade oss för stämmer inte i vårt fall – snarare tvärtom. Det är verkligen fantastiskt att se det man drömt om tillsammans växa fram bit för bit.

Sen vill jag också skicka en stor portion kärlek till Anna som jag träffade av en slump på Putte i Parken i somras. Tänk att någon kan kännas så naturlig i ens liv efter så kort tid – jag är jätteglad över att jag hade den där tygkassen från Gimme Indie så att vi började snackas!

ÅRETS SLIT
Hm. Generellt känns det inte som något slitigt år. Jag har slitit med träningsmotivation, men det är ju ett i-landsproblem, så jag hoppar nog den tror jag.

ÅRETS PLAGG
Det här är svårt – minnet är kort. Och just nu älskar jag pjucken jag köpte i förra veckan så mycket att jag glömt allt annat. Tänk att det nästan alltid är skor på den här punkten förresten!

ÅRETS BOK
Jag har knappt läst någon. Minns bara Lilla Stjärna just nu. Och den var bra, men sorglig. Paganinikontraktet ligger halvläst på mitt nattduksbord. Gillar den, men jag vet fortfarande inte hur den slutar. Jag kanske får återkomma.

ÅRETS KÖP
Familjeresan i oktober var ett härligt köp. Första gången jag utnyttjade min personalrabatt. Like!

ÅRETS LYCKA
Kidsen. De nya i bekantskapskretsen. Men framförallt mina egna. De må göra mig galen ibland. Men det är sjukt vad jag är lycklig över att jag har de här två. Fantastiska små människor.

ÅRETS JOBBIGASTE/SVÅRASTE
Att vara ett stöd fast man är långt borta och att försöka lyfta någon och hjälpa till på rätt sätt.

ÅRETS FÖRÄNDRING
Att gå från söderbo till förortsbo. Tidigt i våras hade jag en dipp och ångrade mig i hemlighet. Men sen kom sommaren och vi upptäckte att vi har en fantastisk grönskande insynsskyddad och fin tomt. Nu älskar jag vår lilla fjällstuga och jag är så glad att vi valde huset istället för en större lägenhet.

ÅRETS FILM
Hahahaha, jag borde stryka den här punkten. Men jag har faktiskt sett några filmer i år. Och ett par som jag verkligen gillade. Himlen är oskyldigt blå var skön. Peter Dalle är hilarious. Och så tyckte jag om Kings speech.

ÖNSKNINGAR INFÖR 2012
Att det ska gå bra med påbyggnaden. Att vi inte hittar några obehagliga överraskningar och att vi har råd och tid att ordna till det däruppe så att vi kan flytta upp under 2012. Jag hoppas att vi väljer någon skön färg på fasaden så att vi när vi står på uppfarten i höst verkligen tycker att vi har världens finaste hus.

Jag hoppas att pendeltågen kommer att gå som de ska om det blir vinter nån gång och att jag verkligen lyckas med de saker jag satt upp som personliga mål under nästa år – att bli mer strukturerad på jobbet, att springa Göteborgsvarvet under två timmar, att springa Midnattsloppet under 55 minuter (och framförallt snabbare än Henke) och att min träningsupptakt som drar igång nästa vecka håller i sig länge.

Jag hoppas att Frank kommer att gilla att gå i förskoleklass och att Anita kommer att tycka att det är ok att gå på förskolan utan brorsan. Att vi får vara friska och att inga läskiga saker händer mina nära och kära. För varje år blir jag räddare och räddare för vidriga sjukdomar och otäcka olyckor.

Några saker finns kvar på todolistan. Den där boken gnager lite i bakhuvudet. Och jag funderar vidare på ett par av surdegarna. Och på hur stor den perfekta familjen är. Och mamma, jag ser fortfarande fram emot att komma och lyssna när du sjunger i kör.

Och precis som de senaste åren så ligger det blivande små medborgare och växer i ett helt gäng av närstående magar. Jag kniper hårt för att de ska växa, vara friska och komma ut som fina rosa små knyten under året.

Ja, kärlek och lycka till er alla banne mig. Och vet ni. Jag tror att 2012 kommer att bli riktigt jäkla bra. Ett sånt där år man minns för alltid.

GOTT NYTT ÅR!

Tidigare summeringar:
>> 2007
>> 2008
>> 2009
>> 2010

Kära tomten…

Det är stort fokus på önskelistor hemma hos oss just nu. Mest på Franks. Sen på min. Och ingen har väl egentligen frågat efter den, men vafasen, här kommer den.

  • Pantonekoppar (de små).
  • En svart Bag for life från Hasbeens.
  • Löparrygga (jag ska börja springa hem från jobbet).
  • Blå parkas från Whyred.
  • Personal shopper + shoppingpengar.
  • Prenumeration på Filter & Runners World.
  • Nike sportswatch.
  • Dubbar man skruvar i sina befintliga löparskor för att inte halka (och sen kan man ta ur dem igen).
  • Svinbra sport-bh. Jag älskar en jag köpte för lite mer än ett år sen, men hittar den inte någonstans. Den är som att ha ett par tighta jeans över lökarna. Like!
  • Tänk att vi äntligen är här

    I går kväll när vi bara hade el i halva huset och temperaturen långsamt sjönk inomhus svor jag lite. Men när jag vaknade till ett varmt hus i morse (och visste att problemet inte låg i huset, utan att det var Vattenfalls huvudsäkring på gatan som gått) så kändes det finfint igen. Och mitt i allt julfix försöker jag att vara närvarande och njuta och tänka på hur mycket jag längtat hit.

    Det är ju inte bara en och två gånger jag skrivit om hur jag längtat efter mer yta. Och snart är det dags. På lördag firar vi med släkten i vårt hus. Vårt fina lilla hus. Som efter påsk ska bli dubbelt så stort. Så nästa jul blir det ännu bättre! Då får gästerna egna rum över natten. Det är så bra att jag knappt tror det är sant.

    Tills dess jular vi loss ordentligt. Har redan hunnit med två satser knäck och julgranen är klädd sedan flera dagar. Varför inte liksom?

    Nästan 2 vs nästan 2

    Jag snubblade över det här inlägget igår. Det är postat 2-3 veckor innan Frank fyller två. Och så kom jag på att det är precis i samma ålder som Anita är nu. Så självklart måste jag skriva ett om henne och jämföra lite.

    Kinesen är ingen liten brutta. Även om hon dragit ut lite på längden så är hon fortfarande fantastiskt knubbig och väger ca 16-17 kg. Hon pratar väldigt mycket och vi förstår det allra mesta. Skönast är när hon snor uttryck av Frank som hon inte riktigt förstår – typ ”aldrig i livet” och ”lägg aaaaaaaaav”. Mycket skratt blir det!

    Äter: Väldigt varierat. Men serverar vi något hon gillar kan hon äta hur mycket som helst. Det händer att hon äter större portioner än vad jag gör. Som idag när vi käkade tacos till exempel. Favoriterna är soppa, korv och blodpudding. Får hon rökt skinka på mackan måste man lägga på nya skinkskivor hela tiden. Och precis som Frank älskar hon att dippa. Hon gillar inte frukt men ska ändå skala mandariner vareviga dag.

    Gillar: Att bygga koja i soffan, rita, läsa böcker och när gosedjur och dockor är bajsnödiga och måste sitta på pottan eller få nya blöjor. Och så avgudar hon sin storebrorsa och härmar honom och vill gärna göra allt han gör.

    Gillar inte: När man bestämmer vad hon ska ha på sig.

    Sover:
    Jättebra. Hon har alltid sovit i sin egen säng men under lång tid har hon vaknat och fått komma in till oss vid fem-snåret. Nu blir det dock fler och fler nätter när hon sover hela natten i sin säng. Fantastiskt skönt.

    Framsteg: Hon kissar i blöjan men går på pottan när hon ska baja. Har även börjat göra samma sak på förskolan. Hon vill gärna klä på sig själv och det går ganska bra. Tålamod är inte en av hennes starka egenskaper dock. Hon räknar och kommer oftast till 6-7 innan det blir fel.

    Nytt: Sjungadet. Det övas julsånger på förskolan och det märks. Hon sjunger mycket. Hon har även börjat spela mycket på iPaden. Favoriten är Toca Boca store och Monkey preschool lunchbox.

    Hon är verkligen en fantastisk liten person och är urhärlig att hänga med. Hon är varm, kärleksfull och nyfiken och jag som inte var så säker på om det var en bra idé med en unge till kan inte tänka mig en värld utan henne. Koll själva. Himla fin.



    © 2023

    Tema av Anders NorenUpp ↑