Leråkern som fanns under den gigantiska poolen har numera illgrönt fint gräs (stolparna ska bytas ut och rätas upp och så ska det hänga ljusslingor med kulörta lampor mellan dem).
Vi köpte ju huset när trädgården var full av snö. Det enda vi visste fanns där var ett berg och en gigantisk pool. Så förväntningarna var på noll verkligen.
Poolen är borta, men berget är kvar. Och jag vet inte, men nu när allt är grönt och det händer nya grejer därute varje dag så undrar jag om det inte är så att vi lyckats kapa världens finaste trädgård? Jag älskar den! Den är så himla himla fin. Lummig, med en klassisk trädgårdsdel, en med berg och en med lite skogsfeeling med blåbär och liljekonvaljer. Och många av mina favoritväxter finns redan här och jag undrar så vad som ska hända framöver. Var ska det blomma och i vilka färger? Hur kommer den att vara på hösten?
Det är långt ifrån sånt jag klurar på i vanliga fall, men det är skithärligt – jag funderar jättemycket på vad vi ska ta bort, vilka träd vi ska ta ner, var vi borde ha murar, skuggplats, hängmatta, jordgubbsland och annat härligt jag hittat i inrednings- och trädgårdstidningarna.
Vi är långt ifrån där. Men jag tog några bilder häromkvällen på hur det ser ut nu. Och jag är ju blåbär på det här, men är det inte tidigt? Vinbärsbuskarna är fulla med bärklasar och syréner, liljekonvalj, blåklint och rhododendron blommar redan. I Franks odlingslådor har vi en bit kvar dock – här ska det bli morötter, ärtor och dill som vi ska knapra i oss i sommar.
