Månad: september 2010

Så här i efterhand inser jag att jag är extremt bra på att försköna verkligheten vissa perioder i livet. Jag var gravid med Frank (jag är tacksam för det iallafall – att jag inte bara är tjocksvullen utan någon speciell anledning alls), tyckte att jag var rätt snygg-preggo och att jag mest gått upp på magen. Hahahahaha! Enormt roligt. Tack för verklighetschecken svärmor.

Nu börjar den. Min sista föräldraledighetsvecka på egen hand med Anita. Tio månader drog förbi i en helt vansinnig fart och nu står jag här på andra sidan.

Det är väl nu jag borde njuta. Bara leva i nuet och se henne och vara med henne i allt som är hennes värld. Kanske på eftermiddagen. Willys är avklarat och nu blir det städ. Hon sover ändå.

Idag är ingen rolig dag. Jag har svårt att skaka av mig olustkänslan av valresultatet. Eller ja, jag är rätt nöjd med utgången blocken emellan, men att SD gjorde ett så enormt bra val skrämmer mig. Jag satt med en stor klump i magen under valvakan när Åkesson höll sitt tal och hans anhängare hetsvrålade hockeyramsor. Det känns helt overkligt. Är det här Sverige 2010? Vårt fina Sverige, där medborgarna är upplysta, respekterar varandra och tycker att alla människor har lika värde? Vad fan hände?

Jag undrar så vilka ni är, ni som la er röst Jimmie & co? Sitter ni på fikarasten på jobbet idag och myser för att det gick så bra? Står ni för det ni gjort? Försöker övertyga kollegorna om att ni inte är rasister? Att det här är för vårt eget bästa? Antagligen inte. Jag gissar att ni är bittra och missnöjda fegisar. Och jag är trots allt sjukt glad över att vi andra är många många fler.
Många fler som nu, mer än någonsin, måste ta på oss ansvaret att visa vår omgivning att alla är lika mycket värda. Att lära våra barn om mänsklighet, omtanke och kärlek. Att olika är det finaste. Ett sätt är att börja här. Nu måste vi styra upp. Okej?

Trots att jag är föräldraledig och mina dagar borde vara som en enda lång lördag (varför är de inte det???) är det så sjuukt skönt att det är helg. Jag älskar när hela familjen är på samma ställe.

Just den frågan vill gänget bakom ”Inga Invandrare” belysa med en aktion runt om i Sverige idag. Klockan 14 lägger alla svenskar med invandrarbakgrund ner jobbet i fem minuter för att visa hur betydelsefulla invandrare är för vårt samhälle. Själv har jag dålig koll på min bakgrund (och är föräldraledig), men jag tycker att det är ett sjukt viktigt initiativ och hoppas att det är många som är med och lägger ner arbetet kl 14.

Jag vill inte vakna upp på måndag och läsa att SD har tagit sig in i riksdagen. Så gå och rösta och om du har invandrarbakgrund – stå upp för ett Sverige som respekterar alla människor, oavsett bakgrund, och lägg ner arbetet du också.

Läs mer här:
>> Gruppen Inga invandrare på Facebook
>> Aftonbladet – Idag har Sverige ”Inga Invandrare”
>> Aftonbladet – Chat med initiativtagaren Damon Rasti

Idag är en bättre dag. Frisk luft, shopping och lite mer positiv feedback. Tänk att det går så lätt att skita i de som verkar ha glömt mitt nummer idag. Deras förlust helt enkelt.

Jag vet ju att ni är några fler som nördat loss på löpningen och jag måste bara tipsa er om den nya Nike+-appen. Den heter Nike+ GPS och är helt fantastisk! Den har samma grundfunktioner som den förra appen, men nu får du din runda på en karta, ser hur fort du sprungit under olika delar av rundan, du behöver inte kalibrera mot ditt eget steg, du kan utmana dig själv direkt via appen för att tex springa din vanliga runda snabbare, du kan skicka upp datan till Nike+-sajten och/eller Facebook direkt utan att synka med sladd och så behöver du ingen grunka i skon – det är bara att ladda ner appen och köra! Femton pix kostar den och jäklar vad det är värt pengarna. Jag är löjligt nöjd.

Jag har haft flyt, varit på en hög intervjuer och det mesta har känts bra. Stundvis till och med svinbra. Men nu är det den trettonde och jag behöver verkligen ha hittat och fått det där drömyrket inom några veckor. Bytet närmar sig.

Blir förbannad på att det är så lätt att tappa gnistan när det kommer till sånt här. Man träffar någon, försöker sälja sig själv, inte göra sig till, bara vara precis den man är, berätta om saker man blir glad och lycklig av, skryta om sina goda sidor precis lagom mycket och på ett smakfullt sätt. Sjukt läskig balansgång. En gång går ganska bra. Två också. Men sen, shit, jag blir helt dränerad och börjar tvivla. Nu är stora återkommarveckan och trots att jag fått positiv feedback idag så fokuserar jag mer på mailen som inte landat i mailboxen, samtalen jag inte fått. Skit.

Tar en runda och rensar skallen. Mata in fina ord om mig själv i varje steg kanske. Ska försöka iallafall.

Jag har en ny grej jag har svårt att låta bli. Det är att käka något med tonfiskröra till lunch. Jag är oftast hemma då (brukar försöka styra upp allt hemmajox när pytto sover på förmiddagen och sen käkar vi lunch innan vi drar iväg) och orkar inte styra upp något avancerat. Då funkar min tonfiskgucka perfekt. Bara att blanda tonfisk, majo, creme fraische, hackad röd lök, kapris, paprikakrydda, salt och peppar. Blir sjukt gott och funkar i baguette, på knäcke, till pasta, i bakpotatis, till ris. Och snabbt går det.

Tror jag har kört det tre luncher den här veckan. Och nu blir det nog till middag också. Smarr.

Slog till på en kofta från hovleverantören häromdagen. Med hästar på. Känns egentligen inte som jag – mer…Venke faktiskt.

Men jag gillar den som tusan. Den är grym! Jag har ju sagt att den där hästtjejen jag var för hundra år sen finns kvar där inne någonstans.

Idag fastnade jag en stund framför Halvåtta hos dig. Jag har lite svårt att bestämma mig för om jag gillar det eller inte. Jag velar, det är liksom bara så härligt/pinsamt/konstigt/hemskt som karaktärerna för dagen. Idag – not so good.

Vi har en tv.
Kl 20 började både Idol OCH nån jäkla fotboll samtidigt. Nu sitter vi här och zappar fram och tillbaka och försöker ge och ta. Kan han inte bara bli badsugen, bajsnödig eller ta sig an lite disk eller dra ut och jogga? Morr.

Hepp. Nu fick jag se lite till här.

Hela familjen sover men jag sitter i soffan och nattsuddar. Kollar CSI, skickar jobbansökningar, läser bloggar och twittrar. Vet att det kommer att straffa sig när Anita vaknar framåt sexsnåret, men jag älskar den här stunden på kvällen. Det är så tyst och lugnt och alla tankar hinner tänkas klart.

Det gick bra! 58.05 – nästa år är jag under 55, det vet jag! Tjohoo!

Jag är tyvärr inte i toppform. Att avsluta mitt sex veckors uppladdningsschema med förkylning och 12 dagars träningsuppehåll märks. Men idag är det dags för min allra första tjejmil – toppform eller inte. Peppen finns och det hoppas jag räcker långt! Jag är anmäld i tidtagningsklassen, så den som vill kan följa mina resultat via sms. Här finns info om hur man skaffar sms-tjänsten (mitt startnummer är 12424). Innan förkylningen var målet att komma runt under 55 minuter. Nu känns allt under timmen som en vinst.

Håll tummarna nu!

Tjohoo vad glad jag blev när jag fick höra att Mia Skäringer bloggar igen! Hon är så härlig att läsa. Direkt från hjärtat – på gott och ont. Oavsett så tänker jag att hon är en sån som vore toknajs att vara kompis med. En fantastisk person. Grundsnygg också.

Kolla in det här då. Vi har en ung dam här hemma som står på alla fyra och gungar så fort man släpper ner henne på golvet.

Jag som gissade på rumphasarstilen – kanske blir hon en krypare ändå!

Nu blir det städdag här vare sig familjen vill eller inte. Vi drunknar i prylar, leksaker, påsar och kläder. Jag blir galen och funderar på om vi inte ska välja ett stort billigt hus långt bort istället för att springa på visningar med tvåtusen andra barnfamiljer som vill bo i hus på t-banenätet.

Hittade en rolig löparutmaning igår, Take Sthlm. Spring för din stadsdel och ta över stan! Joina mitt lag Sekten och spring för Söder du också! Allt du behöver är ett Nike+-konto och snabba ben!

I morse fick vi lov att leta fram jackorna. Vindfleece och höstparkas på. Ett dygn tidigare satt jag i bikini i skuggan och svettades. Veckans toppnotering var 39 grader, ändå tycker jag att dagar som den här är det bästa som finns. Sol, kyligt, men så frisk och klar luft att man känner sig tjugo år yngre bara av några andetag.