Jag har blivit lite kär i ett hus. Såklart inte en av de praktiska enplansvillorna i mexitegel som ingen annan vill ha. Utan ett ganska stort sekelskifteshus med urskön trädgård, tre sovrum och ett högt utropspris. Och just ja…en liten sättningsskada var det visst också.
Jag försökte hålla emot men jag var tvungen att gå några extravarv och fundera på vem som skulle få vilket sovrum. Anitas är grymt, med en sängplats i en alkov som jag hade älskat när jag var liten. Och fast badrummet är gammalt och egentligen ugly, så var det ändå fint på något sätt. Fan, man vet att det blir en jobbig vecka när det känns så här redan på söndagkvällen. Men jag tänker att den där sättningsskadan kanske blir vår lycka ändå.
