Jag vet inte om alla tvååringar är likadana, men en sjukt rolig pryl med Frank är att se hur han går upp i något till hundra procent. Han kan inte gilla något litegrann. Antingen så älskar han en pryl och det är det enda som finns under en period. Eller så gillar han det inte. Efter besöket på Junibacken är det Pippi Långstrump som gäller hemma hos oss. Vi läser Pippi när det är sovdags, Pippidockan ska sova i samma säng, sitta vid bordet och i soffan och så ska vi sjunga Pippi-låten samtidigt som Frank hoppar runt på golvet och håller i håret (som flätor alltså). Fint är det.
