Det var rätt självklart att Frank skulle få en flygplanstårta på sin stora dag. Han älskar flygplan (vilket också syntes i presentskörden). Men shit vad jag ångrade mig när jag stod och svor en kvart innan kalasföljet anlände. Sugarpasten (det vita) fastnade bara när jag försökte kavla ut den och jag var förbannad, svettig och stressad och skällde på Lars samtidigt som jag försökte hitta lösningen i diverse tårtforum på nätet. Och när jag slutligen sket i att sugarpasten var ojämn och hålig och ändå lade på den på tårtan var den för liten och jag fick skarva. Sen vägrade nonstop-fönstren sitta där dom skulle.
Så tårtan blev inte på långa vägar så snygg som jag hade tänkt mig. Men det blev en flygplanstårta och Frank blev glad och vädret var fantastiskt. Och så smakade den helt okej också.
