För ett år sen blev jag Lars fru. Helt galet! Det är så konstigt! Jag är någons fru liksom. Haha, det känns fortfarande som att jag leker vuxen när jag säger det högt! Har svårt att säga ”min man” utan att fåna till rösten. Ändå är det världens mest självklara grej. Vi hör ju ihop.

Vi har firat med ettårsskumpan, hånglat och pratat om alla sköna minnen från förra året. Konstaterat hur lyckliga vi är. Oslagbart!