Månad: augusti 2012

Fantastiska vecka 35

Igår träffade jag den fantastiska Malmömaffian, idag blev jag chef över ett toppenprogram om ägg på UR och i morgon åker jag till Malta.

NEEEJ, jag vill inte!

Jag har varit i Rom med mamma i helgen. Kanske den mest välbehövliga värmechock jag fått i livet. 35 grader varmt och pool och restaurang på hotellets tak. Helt underbart!
Men. I går när vi klev av planet pissregnade det och var 16 grader varmt. Ganska deprimerande. Men sen blev det måndag, klockan ringde, jag gick upp och en stund senare stod jag och väntade på att tevattnet skulle koka upp. Då slänger jag ett öga ut genom fönstret. Och sen på termometern. Duggregn, genomgrått och ÅTTA grader.

Vet inte vad som hände, men jag ställde om direkt. Tog på mig jacka och tvingade på kidsen fleece när vi skulle lämna Frank i skolan och efter dagens badhusbesök köpte jag vinterskor till Anita och en vindfleece till Frank. Inte nog med det – på eftermiddagen inventerade jag overall- och vantbeståndet i källaren.

Är det inte lite väl tidigt att få höstvibbar den 27 augusti?

Dagens Anita, premiär för favoritkängorna hon ärvt av Frank.

Så kom den då äntligen – första skoldagen

Frank var taggad som tusan i morse, packade nya Angry birds-ryggan med grodbilden som är hans sommarminne och ett sprillans nytt pennfodral med elefanter på. Lite pirrig och stolt, men noga med att påpeka att vi skulle hämta honom tidigt från fritids ”för att man blir väldigt trött i början sa dom när vi hälsade på”.
Själv hade jag en varm, nostalgisk och gråtig klump i magen hela morgonen och ville mest bara krama honom för att han är så himla fin och stor. Tog ett par bilder när vi skildes åt och när jag satt på tåget tjöt jag lite i smyg. Stora lilla unge.

Så stora omställningar framöver. Men ärligt talat är det nog mest vi vuxna som måste vänja oss vid att vi har ett skolbarn i familjen nu. Helt sjuukt!

Spring för flickors rättigheter

I år samarbetar Tjejmilen med Plan kring kampanjen ”Because Im a girl” för att uppmärksamma den diskriminering som flickor utsätts för i utvecklingsländer. Flickor är oftare undernärda, får mer sällan gå klart grundskolan och riskerar att giftas bort som barn. Plans flick-kampanj har som mål att fyra miljoner flickor ska gå klart grundskolan. Att utbilda flickor är ett viktigt steg mot att minska fattigdomen i hela samhället.

Själv har jag blivit erbjuden att springa Tjejmilen med ett gäng duktiga bloggare för att hjälpa till att sprida det här viktiga budskapet, men tyvärr är jag bortrest den 1 september när loppet går av stapeln. Kom dock på den briljanta idén att jag ju faktiskt kan springa min tjejmil på Malta där jag kommer att befinna mig då. Så får det bli! Lite svettigare, men med en lika bra känsla i magen.

Du kan hjälpa till du också. Haka på kampanjen på Instagram, följ Plan på Twitter och Facebook eller stöd Plans arbete genom att bli fadder till ett barn. Du som springer Tjejmilen kan visa ditt stöd för flickors rättigheter genom att bära det speciella flick-armbandet som kan hämtas vid Tjejmilens mässa där du får din nummerlapp. Och springer du inte, joina Plans hejarklack och peppa tjejerna som springer och uppmana dem att höja näven för flickor runt om i världen.

Tillsammans är vi svinstarka – och ärligt talat så känns det ju dubbelt så bra att springa loppet när man gör det för en god sak.

Så hur gick det då?

Jo, jag hade glömt hur jobbiga backarna var. Och att en mil ändå är en mil. Och att Henke är en envis jäkel. Vi klev över mållinjen på exakt samma tid, 57.28, så ingen av oss fick äran att klå den andra. Men jag slog förra årets tid med 2,5 minut och hade sjukt roligt i perioder. Så det lär bli ett Midnattslopp även nästa år. Och då jäklar…

© 2017

Tema av Anders NorenUpp ↑