År: 2010 (sida 2 av 9)

Nätshopping

Jag har oftast inga som helst problem med att klicka hem saker på nätet. Snarare tvärtom faktiskt. Men idag har jag kollat in den här kappan flera gånger. Klickat på alla bilder, läst infon, lagt huvudet på sne, funderar på hur den skulle sitta på mig, hållit muspekaren över köpknappen…och så bytt flik igen.
Tycker att den är tokfin, men att köpa ytterplagg är ju sjukt svårt – även i butik. Synd att Borås ligger så långt bort.

Jag klurar lite till. Kanske kan jag hitta något liknande i stan.

Älska helg

Jag har hunnit jobba en vecka, men redan har helgen återuppstått som helig. Herregud vad det är sweet att få hänga med dem man gillar allra mest.

Fint och fult en helt vanlig lördag i oktober

Jag längtar så jag dör till lördagen den trettonde. Idag står Håkan för det fina:

Och så det fula. I Ringens foodcourt sitter flera ex av den här lappen. Kundvänlighet på sin peak. Och även om man faktiskt vet var toaletten är kan man vara ett problem. Har man inte en femma är man stekt. Inte ens om man i handlar i någon av restaurangerna får man växla. Det får man prova att göra hos Posten. ”Eller prova hos Teknikmagasinet, de brukar vara snälla”. Jag undrar vad fastighetsägaren tycker? Om de sett lappen? Jag vet i alla fall att den här kunden är sur som fan. Sätt upp skyltar som visar var toaletten är, styr upp en myntväxlare, se till att butikerna växlar eller så förenklar man det så mycket som det bara går – ha gratis toaletter. Och kanske vore en charmkurs för personalen på sin plats?

Semesterläsningen – tre väldigt olika historier

Det blir inte så mycket lästid över när man semestrar med två barn. På förmiddagarna har oftast jag varit den som stannat inne när Anita sover och då har jag prioriterat surfandet. Men nästan tre böcker har jag hunnit med iallafall. Ingen jag blev helt tagen av – men lite charm finns ändå.

Skådisen Michael Nyqvists debut, När barnet lagt sig, lämnade mig förvånansvärt oberörd. Han berättar historien om hur han själv fick reda på att han var adopterad, om jakten på sina biologiska föräldrar och den känslomässiga chock han får när han själv blir pappa. Något som förstås skulle kunna bli oerhört gripande och rörande. Men jag tycker att han är värdelös på att berätta. Större delen av boken består av korta osammanhängande stycken som tar slut innan man hinner ta orden och situationerna till sig. Jag tappar känslan om och om igen och tänker att Nyqvist nog ska hålla sig till skådespelaryrket ändå.

Sen ytterligare en person som också gör något annat än skriver böcker till vardags, radiojournalisten Kjell Eriksson som skrivit självbiografin Kjell. Om att växa upp som tjockis beroende av Oboy och Skogaholmslimpa, omgiven av radhusälskande människor som alla ville vara speciella men rackade ner på de som verkligen lyckades vara annorlunda.
En fin liten bok, lätt- och snabbläst med ganska mycket igenkänning från mitt eget 80- och 90-tal. Kampen för att passa in och längtan efter revansch tror jag att vi är många som lagt otaliga timmars funderande på. Så även Kjell.
Den här boken går inte till historien, men jag tycker att den är värd att läsa. Som förälder tänker jag mycket på hur korkade många av Kjells vuxenkontakter var – och på hur många idioter till lärare det verkar finnas. Gissar att det inte var så enbart i Täby där Kjell växte upp tyvärr. Och ju fler vi är som slås av det och tar det med oss i framtiden – ju färre såna idiotvuxna blir det förstås. Så läs! Dessutom går en krona per inköpt pocket till Friends arbete mot mobbing. Bara det.

Sist ut är Lubiewo av Michal Witkowski som jag inte läst klart ännu, men ni får en liten recension ändå. Lubiewo är en polsk roman som handlar om de två pensionerade bögkompisarna Patricia och Lukrecia som smickrade av journalisten Michals intresse, öppenhjärtigt berättar sin och sina medsystrars (böggänget ser på sig själva som tanter) osminkade och skitiga historia. Om hur det enda som betydde något var att få suga av en kärlekstörstande rysk soldat eller bli knullad av ett råskinn. Att bli utsatt för så mycket förnedring som möjligt – och gärna betala för det. Om hur allt var bättre förr – inga fjolliga fjollor, prideparader och gayvänliga kulturer.
Jag har ju inte läst klart den än, men det är svårt att lägga ner den. Språket är grovt och det är bitvis så sunkigt, rakt på sak och vidrigt att man äcklas av det som bögtanterna och deras väninnor med glädje utsätter sig för. Lite bilolycka-känsla. Samtidigt finns det enormt mycket kärlek och respekt i gruppen och trots det sorgliga så förstår jag tidvis att de älskade sitt hårda liv.

Kanske kan man fira jul här ändå…

Tävlingsmänniskan vaknar till liv…

Såna här kampanjer älskar jag! Sjukt rolig grej och jag kommer lätt att vara med. En mini-vecka borde ju inte vara helt omöjligt att sno hem. Gaaaame on!

En favorit som blivit bättre

Good news! Upptäckte just att Personlig almanacka har några kanonnyheter för 2011 – fler format och möjligheten att använda egna foton (att man numera kan få linjalen i olika färger känns ju fint men inte så viktigt). Jag har ju gillat dem och köpt sen start, men nu börjar vi närma oss fulländning. Frågan är nu bara vilken bild det blir. Något från paradiset kanske.

Vecka 41

Frank chillar i hängmattan när vi lunchar vid Lagunen.

Frank och de älskade svanarna. På tisdag ska vi dit igen och då kommer jag inte kunna hindra honom från att spendera alla sina pengar på svanturer.

Att dricka ur kokosnöt – mer roligt än gott.

Köttshopping. Frank övar på att fickparkera.

Grannhusets toksnygga blomster.

Världens största cashewnötsträd – som två fotbollsplaner (och allt kommer från samma rot).

En av aporna som bodde i cashew-trädet.

Drickapaus på cashewtorget.

Hon med brillorna visar nästan de två nya tänderna.

Två snyggon och en lunch på Tabatinga beach.

Buzios beach var vågigt och kul.

Sandkäkarn.

Acai-lärre.

Lars efter godaste restaurangkäket på svinalänge. Missa inte restaurang Tapas om du har vägarna förbi Pipa. Shit. Vad. Gott.

Grimasfest.

Frank fotar Henkes snyggaste grimas.

Oj, vad många det blev. Men det var en fin vecka. Väldigt fin.

Semesterlektyr


Jag har ju inte berättat. Men när äventyret är över ska jag ju börja jobba igen. Jag har lyckats landa värsta drömjobbet och suger just nu (läs: lite mer än vanligt) åt mig all information som har med sociala medier, resbranschen och Ving att göra. Dags att kicka igång jobbhjärnan och det är så sjukt skönt att göra det framför datorn på balkongen med havsutsikt. För att jag vill liksom.Här är dagens läsning.

Den här ska vi grilla ikväll

Livet just nu

Brillorna på huvudet och med den obligatoriska lunch-Spriten.

Vår populäraste familjemedlem. Var vi än går blir brassarna som galna och vill nypa och pussa på Anitan.


Gårdagens lunch. Helt sjukt gott.

Efter att jag handlat i grannbyn i förrgår fick jag skjuts med en gammal farbror i hans buss hem. Gilla snällon!

Anita kopplar av. Mest överallt faktiskt.

Johanna och dagens lunch, en klassisk Moqeca. Sjukt god med massa koriander.

Guldgrej med att ha långt mellan sina kids. Den stora kan gåträna med den lilla som helst bara går hela dagarna.

I did it!

Jorå. Strax över fyra kilometer i stekande sol vid halvsjusnåret i morse. Tyvärr inte på stranden eftersom det var högvatten. Men nu är jag igång och nästa vända blir i sand.

Slöhögen

Jag har inte sprungit på över två veckor. Sjukt risigt. Så nu är det dags att ta tag i det här – herregud, jag har ju värsta stranden att jogga på nu. Men det måste bli morgonpass, för på dagarna är det sjukt hett. Idag var jag lite seg efter gårdagens test av argentinskt finvin, så hepp så sköt jag upp det till i morgon. Och då fan, då ska det bli av!

Dagens bästa och sämsta

+ Att vakna av ljudet från vågorna som slog in över stranden.
+ Att bygga sandslott med Frank.
+ Att bredbandet äntligen funkar.

- Att vi inte hittade vår närmsta Supermarcado.
- Att Anita är genomförkyld.

Dagens sjukaste skörd i mailboxen

Så här i efterhand inser jag att jag är extremt bra på att försköna verkligheten vissa perioder i livet. Jag var gravid med Frank (jag är tacksam för det iallafall – att jag inte bara är tjocksvullen utan någon speciell anledning alls), tyckte att jag var rätt snygg-preggo och att jag mest gått upp på magen. Hahahahaha! Enormt roligt. Tack för verklighetschecken svärmor.

Nedräkning

Nu börjar den. Min sista föräldraledighetsvecka på egen hand med Anita. Tio månader drog förbi i en helt vansinnig fart och nu står jag här på andra sidan.

Det är väl nu jag borde njuta. Bara leva i nuet och se henne och vara med henne i allt som är hennes värld. Kanske på eftermiddagen. Willys är avklarat och nu blir det städ. Hon sover ändå.

Var är vi på väg?

Vi gillar olikaIdag är ingen rolig dag. Jag har svårt att skaka av mig olustkänslan av valresultatet. Eller ja, jag är rätt nöjd med utgången blocken emellan, men att SD gjorde ett så enormt bra val skrämmer mig. Jag satt med en stor klump i magen under valvakan när Åkesson höll sitt tal och hans anhängare hetsvrålade hockeyramsor. Det känns helt overkligt. Är det här Sverige 2010? Vårt fina Sverige, där medborgarna är upplysta, respekterar varandra och tycker att alla människor har lika värde? Vad fan hände?

Jag undrar så vilka ni är, ni som la er röst Jimmie & co? Sitter ni på fikarasten på jobbet idag och myser för att det gick så bra? Står ni för det ni gjort? Försöker övertyga kollegorna om att ni inte är rasister? Att det här är för vårt eget bästa? Antagligen inte. Jag gissar att ni är bittra och missnöjda fegisar. Och jag är trots allt sjukt glad över att vi andra är många många fler.
Många fler som nu, mer än någonsin, måste ta på oss ansvaret att visa vår omgivning att alla är lika mycket värda. Att lära våra barn om mänsklighet, omtanke och kärlek. Att olika är det finaste. Ett sätt är att börja här. Nu måste vi styra upp. Okej?

TGIH – thank god its helg

Trots att jag är föräldraledig och mina dagar borde vara som en enda lång lördag (varför är de inte det???) är det så sjuukt skönt att det är helg. Jag älskar när hela familjen är på samma ställe.

Hur skulle Sverige fungera utan invandrare?

Just den frågan vill gänget bakom ”Inga Invandrare” belysa med en aktion runt om i Sverige idag. Klockan 14 lägger alla svenskar med invandrarbakgrund ner jobbet i fem minuter för att visa hur betydelsefulla invandrare är för vårt samhälle. Själv har jag dålig koll på min bakgrund (och är föräldraledig), men jag tycker att det är ett sjukt viktigt initiativ och hoppas att det är många som är med och lägger ner arbetet kl 14.

Jag vill inte vakna upp på måndag och läsa att SD har tagit sig in i riksdagen. Så gå och rösta och om du har invandrarbakgrund – stå upp för ett Sverige som respekterar alla människor, oavsett bakgrund, och lägg ner arbetet du också.

Läs mer här:
>> Gruppen Inga invandrare på Facebook
>> Aftonbladet – Idag har Sverige ”Inga Invandrare”
>> Aftonbladet – Chat med initiativtagaren Damon Rasti

Idag hänger jag på en topp

Idag är en bättre dag. Frisk luft, shopping och lite mer positiv feedback. Tänk att det går så lätt att skita i de som verkar ha glömt mitt nummer idag. Deras förlust helt enkelt.

Äldre inlägg Nyare inlägg

© 2019

Tema av Anders NorenUpp ↑