Månad: maj 2010 (sida 2 av 2)

Dilemma

Det går ju inte att göra annat än att älska dagar som den här. Det gick från ganska kylig vår till toksommar på ett par dagar och ingen är lyckligare än jag. Men min garderob. Herregud, den var risig redan när det var vår, men nu…det är liksom inte ens någon idé att titta i den. Idag gick jag igenom Lars lådor istället.

Så blev han äntligen fyra år

Den har varit efterlängtad den här dagen. För första gången har han fattat grejen med att fylla år och som han har längtat. Frågat, räknat och undrat när det egentligen är den 11 maj. Så när han som vanligt kom farande upp i vår säng i morse, gastandes – Pappa, fyller jag år idag? Och Lars sa ja – så blev han tokglad! När han sen upptäckte det gigantiska paketet som stod i vardagsrummet var lyckan gjord. Nu är han cykelägare också.

Jag blir som vanligt sjukt nostalgisk. Den här gången, när det finns en pytteliten människa här hemma också, så känns det så otroligt tydligt att han börjar bli stor. Och samtidigt som jag på allvar sörjer att vår lilla fralla växer upp så är det förstås fantastiskt på samma gång. Han är underbar! Förstår så mycket, frågar, diskuterar, undrar och ifrågasätter. Han har två sidor – den galna som vilt far omkring, klättrar, brottas, trotsar och låter så högt det bara går. Sen den känsliga som iakttar, pysslar, sitter i knät och pillar i mitt hår. Som börjar gråta om vi inte förstår eller om något är orättvist. För tillfället snackar han rätt bra, äter som en loppa och använder upp en tejprulle om dagen till sina olika projekt. Han är en fena på bokstäver, använder min iPhone helt obehindrat, älskar fortfarande dinosaurer och tittar helst på Hajar som hajar eller Loranga, Masarin och Dartanjang.
Idag när jag smygtittade på honom när vi käkade födelsedagsglass på Nytorget blev jag alldeles tårögd och varm i hela kroppen. Funderade på allt vi varit med om och allt vi ska göra. På hur han längtar efter att åka till Samos och Kolmården i sommar, på hur fin han är i sin keps, hur han skrattar när han luras, vad han är snäll mot Anita och hur mycket han lever ut när man verkligen stannar upp och är med honom. Det är så stort och svårt att förstå att han är min den där lilla skitungen. Världens bästa.

Erik Hassle light?

Jag är från och med idag ett krullo. Och jag gillart! Nu ska jag bara ta och öva lite på stylingen så att det ser lite sådär 80-talsrufsigt ut.

Ibland älskar jag Tradera

Åh, jag älskar när Tradera-auktioner varit lite trögstartade, men sen när man kikar in så har det budats flera hundra sen sist. Den här jackan är ett sånt exempel, den går ut ikväll, men jag har en bra känsla. Tror att den kommer att ge ett fint tillskott till semesterkassan!

Plötsligt glömmer jag bort hur tråkigt det är att sitta och checka vilka som satt in pengar, skicka påminnelsemail och packa paket och börjar fundera på fler grejer vi borde göra oss av med.

Apropå mitt DANG-inlägg

Någons farsa är lite avundsjuk tror jag. Hehe. Jag gillar att vara en av de galna löparna. Fast utan spandex. Tack Ena för tipset!

Årets tårta #1

Idag inleder vi firandet av världens finaste nästan-fyra-åring med närmsta släkten. Enligt födelsedagsbarnet ska det vara en dinosaurietårta i år, men jag bestämde mig för att lägga ner husmorssidan av mig själv och beställde köpetårta. Otroligt skönt och Frank blev mäkta imponerad av stegosaurusen!

DANG!

Här kommer lite rättframt och ohämmat skryt. Och jag står för det! För idag sprang jag min första mil någonsin. Ni som känner mig fattar hur stort det är (hoppas att Linda C läser det här nån gång, på vår tid sprang jag en gång om året, typ den 13 oktober). Iallafall. Den sista kilometern garvade jag mig fram. Det kändes nästan som jag flög – så himla härligt och overkligt var det. Och det känns som att jag kommer att göra det igen.

Alltså. Jag brukar kräkas av den här typen av inlägg. Men nu handlar det ju om mig. Och jag vill bara springa mer och mer nu. Hoppas hoppas hoppas att den här känslan håller i sig!

Och just ja…

…jag har ju glömt att berätta att vi har hyrt ett hus två kilometer från festivalen på Arvika i sommar. Och får med oss en hel hög av de allra finaste människorna jag vet. Så sjukt roligt! Nu ska vi bara fixa barnvakt.

Oh happy day!

Jag är så glad! Frank ska äntligen få börja på storbarnsavdelning! Den 17 maj smäller det – då blir han minsting igen. Lite läskigt, men fantastiskt roligt.

Det tar sig

Jag har precis skickat in deklarationen. Komplett med NE-blanketten och allt. Känner mig extremt nöjd med tanke på förra årets sista-minuten-lämning då e-legitimationen pajjade ur och jag fick kasta mig på cykeln tio i tolv.

En väldigt viktig sajt

Idag lanserar BRIS en ny sajt för dig som om ser, bryr dig om och vill vara ett stöd för barn, men ibland känner dig otillräcklig eller osäker på hur du ska göra. På Barnperspektivet.se får du svar på frågor som rör barn och råd kring hur du kan samtala med barn kring jobbiga ämnen som droger, utsatthet, mobbing, skola, tonår och mycket annat.

Så bra att det inte finns ord. Läs och sprid till fina människor runt dig!

Nyare inlägg

© 2020

Tema av Anders NorenUpp ↑