Steg nervöst in över tröskeln på City Dental idag. En lagning och utdragning av en visdomstand stod på agendan. Min tandläkare Inca skrattade högt när jag klev in. Hon tyckte att jag såg rädd ut. Med all rätt tyckte jag.

Well. Det visade sig att min oro var högst överdriven. Det enda som var jobbigt var de två sticken av bedövningssprutan. Sen lagade hon snabbt ett hål innan det var dags för utdragning. Jag låg och funderade på om det skulle funka att profylaxandas när hon tar fram värsta tången. GULP. Sen kände hon på tanden, vickade på den ett par gånger och jag gjorde mig beredd på hell – när hon plötsligt höll den framför näsan på mig och log brett. Sjuk lättnad.